Sista övningsdagen

Igår hade vi sista övningsdagen på skolan. Blev tre lite extrema case. Eller extrema och extrema kanske är fel ord. Men case som vi inte kommer syssla med varje dag men som vi ändå kan få handas med i vårt yrke. 
Vad kan det vara för larm då? Kanske en skolskjutning, ett lägenhetsbråk där vi måste verka med vapnet mot någon som håller på att mörda någon med en köttkniv eller skjutna kollegor.
Väldigt viktigt att öva på även om vi inte kommer mötas av detta hela tiden. Det får en också att tänka på hur otroligt varierande yrke vi valt. Att vid en sekund skriva en anmälan för snatteri eller skjuta laser på bilar utanför en skola till att kliva in i en lägenhet där det är blod överallt, en ligger mördad på golvet och gärningsmannen står med kniven och springer emot dig.
Det är en del att tänka på...
Räcker två år på skolan som förberedelse för det här?
Kanske inte, men vem vet det? Jag tror att polisyrket är ett yrke där du lär av att jobba. Du måste lära dig hur du fungerar och vad du är bra och dålig på. Visst kan du lära dig ännu mer om hur folk fungerar under psykos eller ännu mer vapen och besluttträning. Men jag tror inte att de poliserna som skulle gå ut från den utbildningen hade varit bättre än dom som går ut nu. Om 9 dagar ;)
 
 
 

Skriva, skriva, skriva.

Har nu haft några dagars ledighet och det är dags att imorgon bitti bege sig till skolan igen. Examensarbetet ligger som en mörk slöja över hela skolgången känns det som. Är lite sent ute och känner att det ligger och biter mig i hälarna. Skall dock försöka ta tag i det i veckan och knyta ihop säcken. Jag tycker för övrigt att det är otroligt tråkigt att skriva. Ironiskt va? Nej, det är skillnad på att skriva och skriva tycker jag. Är jag tvingad att skriva någonting professionellt och inte kan ordbajsa som vanligt, då låser det sig.
 
Ironiskt nog så är en stor del av arbetet inom polisen just skrivarbete. Att skriva en brottsanmälan är inte jättelätt då den skall följa med enda vägen upp till eventuell rättegång. Det betyder att man har lite press på sig att uttrycka sig professionellt och objektivt. Att skriva ned förhör är ännu svårare. Att försöka skriva konceptanteckningar samtidigt som någon pratar och sedan överföra dem till ett riktigt förhör är inte lätt. Samtidigt som du förstår vad personer säger och försöker få en bra bild av vad hen berättar. Lätt är det inte.
 
Åter till skolan. Vi har just börjat med en ny delkurs som heter "rasism, diskriminering och hatbrott". Det handlar om just det, att kunna identifiera och arbeta med rasistiska brott, diskriminerande brott och hatbrott. Denna vecka skall börjas med att läsa två böcker. "No tears for queers" av Johan Hilton och "Lasermannen" av Gellert Tamas. Tycker faktiskt det är mycket intressant kurslitteratur på utbildningen, men det är inte direkt så att jag hoppar av lycka när jag är tvingad att läsa. Fastnar dock väldigt snabbt då mycket är väldigt relevant. Finns många böcker som "vanligt" folk skulle behöva läsa kan jag tycka.
Haha, "vanligt folk".. men ni förstår vad jag menar. Ni som inte läser på polishögskolan eller jobbar som poliser. Dock är dessa två böcker inte så typiska för just utbildningen.
 
Nej, nu skall jag gå och lägga mig och läsa om böghat och mord från USA.


 
 
Godnatt på er.
 
 

Tankeställare..

Tyvärr är det inte jättemånga gånger jag fått en rejäl tankeställare på skolan. Det är många saker man lär sig, allt från himmel och jord. Men ibland går det inte att lära ut allt på ett verkligt sett. 
Det är någonting jag hört från början av min skoltid, att det man lär sig på skolan är helt annorlunda från vad som händer ute i "verkligheten". Jag känner ibland att jag förstår vad de som säger så menar.
 
Vi har mycket självskydd, bastaktik och vapenträning på skolan. och allt är väldigt kontrollerat. Då menar jag alltså att när det kommer till övningar och scenarion så vet man nästan alltid vad som händer och man "lyckas" nästan alltid. Det jag menar med det är att de figuranterna du har på skolan är dina vänner och/eller klasskamrater. Det är ingen påtänd kille som tycker att han inte har så mycket att förlora. Förstår ni vad jag menar?
 
Allt tycker jag blir så mycket mer uppenbart nu i fjärde termin då vi kommit in på mer nödvärn och att försvara sig själv under extreme situationer. Men räcker två lektioner och en övning för det? Jag anser att detta är någonting som måste övas mycket, för det är här det kan gå riktigt fel när man väl kommer ut. 

När jag är färdig och är ute och jobbar om några månader så bryr jag mig inte om min kollega är lite rostig när det kommer till rättegångsbalkens 23:e kapitel. Det går att slå upp. Men om jag känner att jag inte kan lite på den här personen när det väl bränner till, eller om jag känner att den personen inte klarar av ett pressat läge, då är det en helt annan sak..
 
Varför skriver jag detta idag då kanske ni undrar? Vi hade en scenarionbaserad vapenlektion idag som gick riktigt dåligt. Som jag nämde i början av inlägger så är det få gånger jag fått en rejäl tankeställare, idag var en sådan.
Att lärandet är som bäst när man gör misstag är jag helt säker på. Men att känna att man hamnar i en situation som man inte har kontroll i är inte roligt.
 
Jag ligger och har brottat ned en knivman som precis försökt sticka mig och min kollega och försöker samtidigt att ha kontroll å kniven i hans hand. Samtidigt står hans kumpan (inbrottstjuvar tagna på bar gärning) bredvid och låter oss inte ta knivmannen.
Knivmannen har kommit in i lägenheten från ytterdörren och överraskat oss bakifrån och gått emot oss med kniven framme, hotfullt. I det läget har du som polis rätt att skjuta någon i nödvärn. Jag hinner inte se honom snabbt nog vilket gör att jag inte hinner dra upp vapnet. Jag väljer istället att dyka mot kniven och han och jag faller till marken. Samtidigt som jag brottas med honom så försöker min kollega ha kontroll på den andra mannen vilket totalt misslyckas. 
 
Det är svårt att försöka få er att förstå en känsla. Det är också det som är det svåra när det kommer till ett sånt här yrke tror jag. Det är inte lätt att sätta sig in i polisers sätt att resonera, för man är inte där. Man känner inte pulshöjningen, man känner inte dödsångest eller fara för sitt liv. 
 
Vad är det egentligen jag vill säga? Jag vet faktiskt inte. Jag kände bara att jag behövde skriva av mig. I den ovannämda situationen så kände jag att jag hade noll kontroll (även om jag kanske hade det). Den andra gärningsmannen kunde lätt ha tagit upp den första mannens kniv när som och dödat oss båda. Som sagt, det ger en en tankeställare. Så tänk på det nästa gång ni ser en polis agera. Ibland går man in lite för högt för att sedan kunna tempoväxla ner. Det ni ser är inte detsamma som vad en annan person känner.
 
 
 
 
 

Ledighet och springskytte

Är nu ledig i fem(!) dagar från skolan. Så försöker få lite saker gjorda, även om datorspel och diverse andra saker lockar mig mer. Har en hemtenta som skall vara inlämnad nästa vecka som handlar om straffrätt som jag skall försöka göra klart imorgon. Jag menar, någon ledighet måste man väl få eller?
 
Min sambos mamma kommer upp på en liten visit över helgen vilket alltid är trevligt. Alltid kul när folk kommer och hälsar på, då slipper man röra sig själv menar jag. Nej då, så lat är jag faktiskt inte. Dock är jag ganska slut i mina ben och fötter idag. Spelade innebandy på skolan i tisdags och fotboll på skolan igår. Som grädde på moset hade vi också springskytte igår på vapenlektionen.
Springskytte är ett test där du skall genomföra tre olika skyttemoment. Mellan dessa moment har du olika löpmoment som får dig att bli rejält trött. Springa med tungväst 900 m i kuperad terräng, orientera två kontroller och bära en 20kg säck runt en kuperad bana i terrängen. Jag kan ju säga att man hade lite puls i slutet och armar och ben var inte direkt i toppskick. Det var flera som sprang snabbt men det spelar ingen roll om du ändå skjuter dåligt. För varje missat skott så får man ett tidstillägg som läggs på din sluttid. Rikigt rolig övning, men inget jag vill göra imorgon igen.
 
 
 

Eftersök och skolarbete

Har jag nämt att fjärde terminen är den slappaste terminen? Det är det iallfall, rent schemamässigt. Denna vecka har jag måndag, torsdag och fredag ledigt. Inte helt fel och jag klagar inte. Men man tröttnar snabbt på att vara hemma och inte göra så mycket. Men snart är det jul, eller?
 
Förra veckan hade vi lektion i eftersök. Har aldrig själv varit med på en skallgång men har alltid velat. Det låter faktiskt ganska sjukt i min öron. Att man vill vara med på en skallgång. Jag kommer nog få min beskärda del av skallgångar under min karriär. Det viktiga är att vi klarade övningen och hittade de stackars nödställda träpelarna i skogen. Vem vet vad som skulle hänt med dem om inte jag hade hittat dem.
 
 
 
 
 
 
 

Sista trafiklektionen på PHS

Man märker att slutet början närma sig med stora steg. Igår hade vi nämligen sista lektionen i trafik på skolan. Lektion och lektion var det inte direkt, mer en examination tror jag är den rätta benämningen. Vi skulle med instruktör i bilen visa att vi hade lärt oss det som var målet för delkursen. Sista delkursen i trafik innehöll; omkörning, spårval och manövergårdskörning.
 
Det låter inte så jättefarligt, men det man måste ha i åtanke är att det går lite snabbare när man sitter i en polisbil än när man sitter i sin egen (om man kör lagligt).
Spårval tycker jag inte har varit särskilt svårt. Eftersom jag är uppvuxen ute på lantbygden så har man lärt sig hur man skall ligga i kurvor för att få ut maximalt grepp och så lite sidokraft som möjligt. 
Omkörningen däremot är lite annorlunda som polis än som civil. Man vill arbeta bort de vanliga omkörningarna där man kör i 110km/h rakt upp i baken på någon, bromsar in för att sedan slänga sig om. Här handlar det om att tima omkörningen så att du i hastighet kan göra en säker omkörning utan att komma ikapp bilen framför.


 
.
 

Dust on the covers

Wow.
 
Jag har inte uppdaterat på 1 ½ månad och ni går ändå in och kollar. Jag känner mig ganska dålig. Skall jag vara ärlig så har jag inte en direkt förklaring till varför jag inte bloggat.
Har varit lite fram och tillbaka när det gäller bloggandet. Jag tycker det är kul att folk är intresserade men ibland tycker jag det blir lite mycket med allt. Sen kan bloggandet bli lite för låg nivå och det beror mycket på att jag inte har någon fantasi att komma på intressanta ämnen att skriva om. Har ni några tips?
 
Men om ni lovar att fortsätta läsa, så lovar jag att fortsätta skriva.
 
Så, vad har hänt?
Sommarjobbet är över och jag är tillbaka i skolan för den fjärde och sista terminen. Aspirantplatsansökan är inskickad och vi väntar på svar. Sista terminen är inte allt för jobbig vilket är väldigt skönt. Det är ockå mycket intressanta ämnen vilket gör det hela ännu bättre. Vårt självskydd som vi haft under alla terminer går in i slutfasen vilket betyder att det trappas upp rejält. Överfallsövningar och "värsta tänkbara"-scenarion. Vid förra terminens överfallsövning så fick ambulansen komma tre gånger. Känns roligt..
 
Tack ännu en gång för visat intresse!

Surrealistiskt

I torsdags spenderade vi i klassen en dag på rättsmedicin på Karolinska institutet i Stockholm. För er som inte vet vad rättsmedicin sysslar med så kan jag sammanfatta vad de gör, utifrån vad jag själv vet.
Rättsmedicin får avlidna personer när det kommer till dödsfall som inte är naturliga (en gammal man/kvinna som dött i sin egen säng). Detta kan t.ex. vara vid brott, misstänkt självmord eller när en person avlider utan tidigare sjukdomsbild.
Jag har aldrig sett en död person innan, så det var väldigt speciellt för mig. Med speciellt menar jag inte positivt, mer intressant och samtidigt hemskt. Jag fick iallfall lära mig väldigt mycket och gav mig några tankeställare.
 
 

Rättsmedicin

Imorgon är det torsdag och då är det dags för ett besök hos rättsmedicin på Karolinska sjukhuset. Jag själv tycker det skall bli jätteintressant och hoppas att få lära mig mycket. För er som inte riktigt vet vad rättsmedicin gör så är det alltså obduktioner. Tanken är att vi skall få en bild av det i en steril och kontrollerad miljö.

Fick höra redan innan att det är en del som reagerar starkt på synen av en död kropp. Det är inte direkt någonting man kan förbereda sig för heller. Man får helt enkelt se hur det går.

 

STOCKHOLM!

Ladies and gentlemen, the results are in! Äntligen är väntan över och som tur är så slutade det lyckligt. Jag får stanna i mitt kära Stockholm under aspiranten. Helt underbart!
Värsta farhågan var ju att hamna någonstans helt åt skogen, men nu slipper jag oroa mig för det iallfall.
Tyvärr hade vi två personer i klassen som inte fick sitt förstaval. Tyvärr är det också dom i klassen som verkligen hade behövt komma hem (familj, hus och barn)


 
 

Nära nu

Fick just reda på över Facebook att de hade gått ut med uppgifter om aspirantplacering nu. Tyvärr så kommer man bara åt mailen via en dator på skolan så det sög. Tydligen är några från klassen på väg dit nu för att se vad dom fick. Man är ju lite nervös får jag ta och erkänna. Chansen att jag får Stockholm är ganska stor, men det är absolut inte säkert.
Tråkigast är för de som har familj och barn på andra ställen och verkligen måste hem. Tyvärr är det oftast på de ställen de tar in minst platser (Västra götaland, Halland m.m)
 
Jag kanske får reda på det om en stund, annars blir det imorgon. 
 
Återkommer.

Polishögskolans dag

Igår var det dags för Polishögskolans dag på skolan. Ett öppet hus kan man säga, för nära och kära där man få se skolan och även massor av annat. Till exempel så var nationella insatsstyrkan där och höll föreläsning, hundenheten var där och hade uppvisning, brandkåren, sjöpolisen och flera till.
Eleverna på skolan har också tilldelade roller under dagen. Vår klass var till exempel tilldelade att spela upp ett misshandels-case två dagar under dagen. 
Det blev en väldigt lyckad dag med väldigt mycket folk och väldigt mycket sol.


 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Sommar på PHS

 
 

Slutspurt

Eftersom det är slutspurt nu i skolan så är det mycket inlämningar som skall in. Vi har just nu två hemtentor, en inlämningsuppgift och två tentor som skall göras. Så det är fullt upp. Men snart är det sommarlov, så jag kan inte riktigt klaga känner jag.
Imorgon är det första hemmamatchen för STU U-17. Skall bli riktigt kul! Hoppas på fint väder och en go vinst.
 
 
Igår hade vi lite övningar. Vad tycker ni om min tag?

Aspirantsökning

Som ni alla hårt dedikerade följare vet så skall jag börja min aspiranttjänstgöring efter nyår. För att göra den någonstans så måste man självklart söka också. Sökningen går till så att du rangordnar fyra val och hoppas att du får ditt första, annars bryter du långsamt ihop.
Jag valde 1) Stockolm 2) Västra götaland 3) Halland 4) Uppsala
 
Det var väl inte så svårt tänkte ni. Men nu är det ju så att kommer jag inte in i Stockholm, så kommer jag garanterat inte in på mina andra tre val heller då de har väldigt få aspritantplatser. Så det värsta som kan hända är att man blir tvångskommenderad. Det vill vi INTE. Svar inkommer i slutet av maj, så håll tummarna!
 
 

Tja tja bloggen

Jag vet..
Jag borde få något sorts pris för världens mest inkonsekventa bloggare. Tyvärr har jag inte hittat någon som ger ut något sådant pris, än. Har lite svårt att hitta motivationen att blogga ibland. Bloggande är ungefär som att sitta och prata med sig själv i en spegel utan något svar. Inte så jätteintressant efter ett tag. 
Men nu är jag allt tillbaka!
Det är fullt upp i skolan och vi har börjat med den sista delen av tredje terminen, som riktar sig mot unga lagöverträdare. Allting blir ju lite annorlunda när gärningspersonen är under 18 eller ibland till och med under 15.
 
PL 19§ visitation.
 

Arlanda Test Track

I torsdags var vi hela dagen på Arlanda test track för att öva oss på lite bilkörning. Väldigt givande att få testa på bilkörning i lite kontrollerad miljö. Fick öva på rätt kurvtagningsteknik, hastighetsanpassning och bromsning i olika hastigheter.
Tyvärr var vädret emot oss då det ösregnade hela dagen. Man skall självklart öva på det också men hade varit roligare att känna på banan i torrt skick.
 
 
 
 
 

Mot nya höjder

I fredags tentade vi av det senaste ämnet vi haft, narkotika.
Den här tentan var ingen salstenta, som de flesta andra tentor vi haft, utan en muntlig tenta. Man fick helt enkelt gå in i ett scenario, spela ut det och sedan svara på frågor om just narkotika.
Då de i terminen över oss skrämt oss rejält om att det var den svåraste tentan de haft och att massor av folk fick underkänt, var man inte jättekaxig innan. Dock kändes det bra och under kvällen fick jag reda på att jag hade klarat tentan.
 
Nu skall vi inrikta oss på missbruket och därefter psykisk ohälsa.
 
 

Svåra val

Vi hade en myndighetsdag för några veckor sedan, där flera myndigheter runt om i landet kom till skolan för att sälja in sig själva som potentiella aspirantplatser.
Bland annat var Västra Götaland, Halland och självklart Stockholm där. De berättade lite om myndigheten och hur det var att jobba där.
 
Jag har ju sedan vi flyttade upp hit för ett år sedan varit säker på att vi skall stanna här även under aspiranten. Dock tycker jag att det blir ett svårare beslut att ta desto närmare det kommer. Det är mycket för oss att väga in.
I Stockholm har vi lägenheten i ett underbart område, en stad vi båda älskar, sambons jobb och en stor utbildningsmöjlighet för mig. Men på andra sidan myntet har vi familj, släkt och vänner på västkusten.
 
I den bästa av världar hade jag fått aspirantplaceringen i Stockholm (sex månader), sedan arbetat ett år här och därefter sökt en tjänst på västkusten. Men det är inte säkert att det är så lätt...
Man vet inte hur organisationen kommer se ut då (reformen som kommer ske 2015) eller hur lätt det är att byta myndighet. Tyvärr har det varit svårt innan att söka en tjänst i en annan myndighet än den du jobbar i då man främst söker inom den egna myndigheten.
 
Även om det är ett svårt beslut så har vi tillsammans beslutat att vi kommer stanna i Stockholm under aspiranten och därefter försöka söka oss tillbaka till västkusten när det finns en chans.
Med detta sagt betyder det inte att jag kommer få Stockholm då det är en urvalsprocess där du måste rangordna fyra val. Men man kan alltid hoppas!
 
 
 

Ny kurs

Idag hade vi sista tentan i trafik, som vi haft nu sedan terminen startade. Väldigt skönt att den är över faktiskt. Mycket intressanta saker, men tyvärr inte jättebra upplägg på den här delkursen. 
Hoppas verkligen att tentan gick bra, men det får vi se. Inte världens lättaste.
 
På tisdag början en ny kurs som heter psykisk ohälsa, missbruk och social utsatthet. Har höga förväntningar på den här kursen så hoppas den kommer vara lika bra som jag har hört. Tycker faktiskt att detta ämne är lite roligare än trafik, så ska bli kul att börja.
 
Nästa väcka är det dags att bada i isvak och några veckor efter det är det dags att smaka pepparspray, mums!
 

 
 
 
Några av mina "fina" klasskamrater. De har inte stjärnor i ansiktet på riktigt, om ni undrar.
bara på övningar.

Tidigare inlägg
RSS 2.0